För att påsken ska bli bra för alla finns det en del att tänka på när det kommer till våra fyrbenta vänner…
För att påsken ska bli bra för alla finns det en del att tänka på när det kommer till våra fyrbenta vänner. Här kan du läsa några tips från Agria djurförsäkring.
Varje år förgiftas tusentals hundar och påsken är en av de helger då det gäller att hålla ett vakande öga på sitt husdjur. Förgiftning på grund av godsaker på påskbuffén och choklad i påskäggen är vanliga anledningar till hundars veterinärbesök under påskhelgen. Men med några enkla föreberedelser kan påskhelgen firas i lugn och ro.
– Ge din hund ett eget påskägg med tuggben och hundgodis och passa samtidigt på att berätta för barn och gäster att hundar inte tål äta påskmat och godis. Fet och salt mat kan ge magsmärtor, och choklad kan vara direkt livsfarligt, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef sällskapsdjur, Agria Djurförsäkring.
Oavsett vad hunden tuggat i sig är mängden varje hund klarar individuell och beror på djurets storlek. En hund på 10 kg kan äta upp till 40 gram mörk choklad utan allvarligare konsekvenser. För den ljusa chokladen ligger gränsen runt 100 gram.
-
- Fet och salt mat Om din hund får i sig för mycket salt genom att dricka saltvatten eller äta salt mat kan den drabbas av mag- och tarmproblem men även saltförgiftning.
-
- Vindruvor och russin En klase vindruvor på påskbuffén ser fräscht och gott ut, men kan orsaka akut njursvikt hos din hund. Samma gäller för russin.
-
- Hårda nötter Hunden har inte förmågan att bryta ned nötter med skal på som kan fastna i hundens mag- och tarmkanal. Var extra uppmärksam med macadamianötter som anses vara extra giftiga för hund.
-
- Påskpynt Nyfikna och leksugna hundar kan utan tvekan sätta i sig fint påskpynt som små kycklingar och äggprydnader. Det kan framför allt leda till besvär i tarm och mage. Om pyntet inte kommer ut den naturliga vägen kan det bli nödvändigt att öppna buken.
Dags att kontakta veterinär?
Kontakta veterinär om ditt djur visar tecken på ett nedsatt allmäntillstånd som till exempel ihållande kräkning eller diarré (särskilt vid blodtillblandning), nedsatt aptit eller törst.